Stoppa medikaliseringen av skolan

Barnombudsmannens årsrapport Hur dåligt måste man må egentligen och regeringens stundande utredning av elevhälsan är båda ett uttryck för medikaliseringen av det mänskliga tillståndet. Vi lever i en tid som försöker förklara den mänskliga upplevelsen i medicinska termer.

Det uppfattas som nödvändigt att få en utredning för att förstå orsakerna bakom det psykiska lidandet. Att få rätt diagnos betraktas som centralt för att få behandling och i förlängningen det meningsfulla liv vi har rätt till.

Sverige kommuner och landstig skriver i sin rapport Psykiatrin i siffror – Kartläggning av barn och ungdomspsykiatrin 2022 att antalet barn och ungdomar som varit aktuella inom barn- och ungdomspsykiatrin ökar. Detsamma gjorde antalet besök, vårdtillfällen och vårddagar. Även antalet ST-läkare, sjuksköterskor och psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin ökade under samma period, om än i inte i paritet till vårdbehovet. Som samhälle erbjuder vi alltså mer vård samtidigt som den psykiska ohälsan bland barn och unga skenar.

Som skolpersonal möter vi tusentals elever varje dag. Vi följer dem genom några av livets kritiska ögonblick: skolstarten, övergången från låg-, till mellan- och högstadie, slutbetygen i årskurs 9, inträdet i puberteten och i några fall den första förtärande kärleken. Varje kritisk övergång för med sig risker och det finns inga garantier att den enskilda eleven klarar utmaningen helskinnad.

Att misslyckas i skolan, att tycka att undervisningen är tråkig, att sakna en kamrat på rasten eller att tycka att läraren är orättvis är en del av vår uppväxt och tillblivelse. Skolan är en arena där livet händer. Som vuxna i skolan har vi ett ansvar att se till att skolmiljön ger våra elever de bästa möjliga förutsättningarna att hantera de utmaningar som oundvikligen kommer att uppstå där. I det här avseendet fungerar det medicinska språket dåligt. I den svenska skolan använder vi andra ord för att beskriva våra elevers utveckling mot vuxenlivet. Vi talar om relationer, behov och stöd. Vilket behov av stöd har våra elever och har vi tillräckliga relationer för att de ska ta emot de ord vi erbjuder?

Skolan är en annan institution än vården. Den har ett annat uppdrag och ett annat sätt att förstå de svårigheter barn upplever. Skolan har också andra lösningar. Att inom ramen för en förtroendefull relation lära sig läsa, skriva och räkna, hitta kamrater och lösa de konflikter som uppstår är en del av att bli människa. Varje dag bidrar skolan till elevernas utveckling.

När regeringen och andra offentliga institutioner föreslår att skolan ska erbjuda och genomföra fler hälso- och sjukvårdande insatser förlorar vi den arena skolan är tillsammans med det språk den erbjuder. Till nackdel för de barn och elever som vistas där.