Skolutveckling och elevhälsa är samma sak

Skolsvårigheter uppstår genom ett komplext samspel mellan individ och omgivningsfaktorer. Generella eller specifika inlärningssvårigheter hos eleven samverkar med skolans beredskap och förmåga att möta de samma. Relationen mellan elev och lärare, föräldrarnas förmåga att stötta elevens studier, bildningens betydelse i det omgivande samhället och elevens upplevelse av mening och motivation påverkar alla vilket utfall utbildningen får för den enskilda eleven. Varje elev som inte når godtagbara kunskaper innebär ett misslyckande för skolan och begränsade livsmöjligheter för eleven.

När en elev riskerar att inte nå utbildningens mål är skolan skyldig att skyndsamt utreda orsakerna till skolsvårigheterna och vidta åtgärder. Den resulterande utredningen ska mynna ut i en bedömning av elevens behov av stöd. Givet skolsvårigheterna komplexitet är det en grannlaga uppgift att bedöma vilket behov en enskild elev kan behöva. Inte minst på grund av att svårigheterna uppstår i samspelet mellan individen och dess omgivning.

Skolsvårigheter kan bero på många faktorer både i och utanför skolan. När en elevs svårigheter beror på faktorer utanför skolans kontroll har skolsystemet svårt att sätta in adekvat stöd. När svårigheterna beror på egenheter hos antingen eleven eller skolans egna organisation är möjligheterna till stöd större. I den mån eleven bär på egna svårigheter har skolan stora möjligheter att stötta eleven genom att träna på det som är svårt eller anpassa sin verksamhet för att minimera svårigheternas inverkan. Om elevens skolsvårigheter å andra sidan har sin grund i brister i skolorganisationen åligger det skolan att adressera dess på ett skyndsamt och klokt sätt.

Det står klart att den möjlighet skolan har att genomföra sitt kompensatoriska uppdrag finns i att forma en verksamhet som kan möta elevernas särprägel. Träna när det är möjligt och anpassa vid behov. Skolan har inte ett behandlingsuppdrag och har heller inte till uppgift att ingripa i familjernas situation. Dessa uppdrag tillfaller vårdapparaten och socialtjänsten.

En fullgjord utbildning hänger samman med god hälsa. Att förmå eleverna att klara sin skolgång med godtagbara kunskaper är den starkaste hälsofrämjande faktorn skolan styr över. Det är alltså ingen skillnad mellan att arbeta med elevhälsa och att arbeta med undervisning. God undervisning sker när lärare är fria att skapa goda relationer till sina elever och kan fokusera på att planera och genomföra undervisning anpassad till elevernas behov. För att lärarna ska kunna göra det behöver systemet runt dem fungera och stötta med det arbete och den expertis som lärarna själva saknar eller inte hinner med.

Att utveckla skolans organisation är alltså samma sak som elevhälsoarbete. En skola som kan värna och stötta lärarnas möjlighet att bedriva god undervisning och skapa goda relationer till sina elever är en skola med ett starkt elevhälsoarbete.