Skolan och tid

Det är augusti, högsommaren är över och ett nytt skolår tar sin början. För de elever som går till skolan för första gången väntar 525 timmar i förskoleklass. De elever som börjar i årskurs 1 har 6890 timmars undervisning fördelat över 9 år framför sig. Av dessa 6890 timmar fördelas 1882 under lågstadiet, 2334 under mellanstadiet (ytterligare 40 timmar hem- och konsumentkunskap ska genomföras någon gång under låg- och mellanstadiet) och 2634 under högstadiet. Skolåret i grundskolan ska bestå av minst 178 skoldagar medan antalet skoldagar för förskoleklassen inte är reglerat. En elev i lågstadiet tillbringar alltså ungefär 3 och 20minuter i undervisning en typisk skoldag. Respektive siffra för mellanstadiet är 4 timmar och 40 minuter och nästan 5 timmar för högstadiet. Eventuella raster och lunch tillkommer.

Den obligatoriska verksamheten i förskoleklass samt årskurs 1 och 2 får omfatta som mest 6 timmar per dag. Under årskurs 3-9 får skoldagarna omfatta som mest 8 timmar. I möjligaste mån ska skolarbetet förläggas så att elevernas får sammanhållna skoldagar, vilket innebär att håltimmar ska undvikas.

En elev kan alltså som mest till bringa 6 timmar per skoldag i den obligatoriska skolverksamheten under årskurs F-2 och 8 timmar under årskurs 3-9. Många elever kommer under de första åren i skolan att därefter tillbringar någon eller några timmar inom ramen för fritidshemmets verksamhet. Det innebär att elever i Sverige tillbringar 18 och 16 timmar av dagen utanför skolans obligatoriska verksamhet. Det innebär också att elever har minst 187 skolfria dagar varje år.[1]

Beroende på vilket perspektiv vi har kan vi nu säga att barn tillbringar allt för många eller allt för få timmar i skolan eller med skolarbete. I internationella jämförelser kan vi se att Sverige har ett lägre antal undervisningstimmar än andra länder. I snitt består den obligatoriska grundskolan i europeiska länder av 7250 undervisningstimmar. Danmark sticker ut med sina 10960 undervisningstimmar i grundskolan. Medan Finland ligger något lägre med 6327[2].

Så vad ska vi göra med all denna information om tid? Vi kan konstatera att det går att bedriva god och framgångsrik undervisning med både fler och färre timmar i ett givet ämne än vad vi har i det svenska skolsystemet. Det lämnar oss med en slutsats: det är inte i första hand antalet timmar elever tillbringar i skolan utan vad vi gör med den tiden som är avgörande. För att utveckla svensk skola behöver vi undersöka och kritiskt granska vad vi gör med den tid vi har. Mer resurser, mer pengar eller mer tid är ingen garanti för en bättre skola.

[1] https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/undervisningstid-larotider-och-schema#h-Haltimmar

[2] https://www.oph.fi/sv/nyheter/2019/manadens-statistik-skillnader-i-laropliktens-omfattning-och-lararnas-lagstadgade