Om effektivitet i skolan

Den svenska skolan står onekligen inför stora utmaningar. Större variation i elevernas förkunskaper vid skolstart, fler rektors- och lärarbyten än tidigare, ökande psykisk ohälsa, sviktande läsförmåga bland barn och unga, digitalisering och sociala medier medför alla utmaningar för samhället och skolan.

För skolan likväl som för samhället i stort väntar dessutom svårare tider. Pensionsavgångar, brist på utbildad personal och minskat elevunderlag påverkar alla skolans verksamhet i grunden. Svaga kommunala finanser hjälper inte till. Skolan har onekligen ett behov av att vara så effektiv den kan vara om den ska kunna genomföra sitt uppdrag.

Men ordet effektivitet för med sig associationer till stress, pengar och bristande kvalitet. När ordet effektivitet kommer på tal i offentliga verksamheter betyder det ofta att personalen ska få mer gjort, snabbare och med färre resurser. Huruvida uppdraget blir lidande upplevs ofta som sekundärt.

Men vad menar vi då med effektiv? Mer arbete till lägre kostnad? Eller kan effektivitet stå för någonting annat? Jag vill hävda att effektivitet kan definieras som: alla handlingar som leder mot ett givet mål. En sådan definition har flera fördelar för offentlig verksamhet i allmänhet men för skolan i synnerhet.

Skolans övergripande uppdrag är att förmedla kunskaper och värden, kompensera för skillnader i barn och ungas förutsättningar och i samverkan med hemmen fostra samhällets framtida medborgare. Detta övergripande uppdrag bryts ner i mer konkreta mål i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22).

Utifrån dessa mål skapar respektive skola en verksamhet som är tänkt att stötta elevernas utveckling. Undervisning, rastaktiviteter, fritidsverksamhet, elevhälsoarbete och samverkan genomförs på skolor runt om i Sverige varje skoldag med förhoppning om att dessa handlingar ska hjälpa eleverna nå utbildningens mål.

Frågan vi behöver ställa oss är om det vi gör varje dag faktiskt bidrar till att eleverna utvecklas mot utbildningens mål? Allt för ofta lägger vi tid på arbetsuppgifter som inte ger den effekt vi önskar: möten med otydlig agenda, omfattande och ibland irrelevant dokumentation, önskemål från föräldrar eller andra samverkanspartners som faller utanför skolans uppdrag, elevhälsoinsatser som tangerar hälso- och sjukvårdens uppdrag, för att nämna några.

En effektiv skola är en skola som systematiskt utformar sin verksamhet för att elevernas ska nå så långt som möjligt mot utbildningens mål. För oss som arbetar i skolan är det inte ovanligt att fråga sig om det vi gör faktiskt bidrar till elevernas utveckling mot utbildningens mål.

Att diskutera huruvida det vi gör varje dag är effektivt innebär alltså att sätta fokus på verksamhetens mål och om våra insatser faktiskt bidrar till att de målen uppnås. Min erfarenhet är att en kritisk granskning av skolans verksamhet ofta synliggör insatser, områden och arbetsuppgifter som inte ger det resultat vi önskar eller helt enkelt inte tillhör skolans uppdrag. Ofta till nackdel för eleverna och de medarbetare som arbetar i verksamheten.