Elevhälsa är en process inte en grupp

Den 12 mars presenterade skolminister Lotta Edholm direktiven till en ny utredning av elevhälsan. Regeringen konstaterar att barn och unga mår allt sämre och att de elever som behöver stöd får detta för sent trots att vi vet att tidiga insatser i skolan ger resultat. Vidare konstaterar de att tillgången till elevhälsa är bristfällig och varierar stort mellan olika skolor. Tidigare kartläggningar har visat att elevhälsan brister i sin analys av elevernas behov och att skolorna inte sätter in tillräckligt kraftfulla åtgärder i tid. Regeringens utredare Åsa Lundkvist har till uppdrag att ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser. Hon ska även se över om det krävs förändringar i huvudmannaskapet för elevhälsans professioner.

Tyvärr bygger regeringens direktiv på en idé om elevhälsan som en grupp. Tanken är att elevhälsan i första hand är en grupp som leds av rektor och som består av specialpedagoger, speciallärare, skolkuratorer, skolsköterskor och skolpsykologer. Den tanken leder till en rad utmaningar som hindrar skolan från att arbeta effektivt med elevernas hälsa.

Elevhälsa är en process inte en grupp. Elevhälsan är summan av alla de handlingar som sker på en skola som främjar hälsa, förebygger ohälsa och åtgärdar svårigheter som redan uppstått. Dessa handlingar sker hela tiden och genomförs av all personal som arbetar på skolan. Därför är det bättre att tänka på ordet elevhälsa som en process.

Tanken på elevhälsan som en grupp för också med sig förhållningssättet att det är gruppens medlemmar som ska genomföra det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet och att det är någonting skiljt från skolans övriga uppdrag. Det är inte ovanligt att det resulterar i en frustration hos lärare eller föräldrar som uppfattar att elevhälsans personal inte gör sitt jobb. På samma sätt orsakar det en frustration hos elevhälsans personal som uppfattar att företrädare för vården, föräldrar eller lärare vill lämna över besvärliga situationer till dem.

Om vi istället betraktar elevhälsa som en process som består av många olika steg och handlingar kan vi tänka på ett annat sätt. I det här perspektivet är elevernas hälsa någonting som är beroende av skolans hela verksamhet där all personal har olika roller att fylla. Vi kan utifrån ett sådant synsätt föra en diskussion kring vem på skolan som är ansvarig för vad.

Vi vet att det är hälsofrämjande att få ta del av god undervisning, lära sig och klara skolans mål. God undervisningen är alltså den enskilt viktigaste faktorn för elevhälsa. Det innebär att skolans undervisning inte kan vara en separat del i förhållande till elevhälsa. God undervisning och elevhälsa måste gå hand i hand. Vi kan till och med gå så långt som att säga att det inte finns någon väsentlig skillnad mellan att utveckla elevhälsa och att utveckla skolans undervisning.

Elevhälsa kan alltså inte vara något som specialpedagoger, speciallärare, skolpsykologer, skolsköterskor och skolkuratorer arbetar med medan undervisning är något som bara lärare arbetar med. Undervisning och elevhälsa är något hela skolan arbetar med tillsammans.

Om vi bryter ned undervisning i stegen planera, genomföra, bedöma, betygsätta och utvärdera kan vi börja se hur elevhälsans professioner kan bidra med sin särskilda kompetens. För att kunna planera en undervisning som är tillgänglig för så många elever som möjligt behövs kunskap kring elevernas individuella förmågor. Här kan flera av elevhälsans professioner bidra med sina särskilda perspektiv. Elevhälsans professioner har en given roll att fylla även i genomförandet av undervisningen antingen genom specialundervisning för de elever som är i behov av det eller i samarbete med läraren i klassrummet.

Att betrakta elevhälsa som en process snarare än en grupp skapar förutsättningar för skolans olika professioner att arbeta tillsammans på ett konstruktivt sätt med elevernas hälsa för ögonen.

Regeringens utredning riskerar att förstärka idén att elevhälsa är någonting som sker parallellt med eller utanför skolans ordinarie verksamhet och på så sätt skapa sämre förutsättningar för elever att faktiskt lyckas i den svenska skolan.