Arbetslagets uppdrag

I den svenska skolan är det vanligt att lärarna organiseras i arbetslag. Det finns ingen enhetlig definition av vad ett arbetslag är eller ska vara och sammansättningen kan därför se olika ut från skola till skola.

Arbetslag som organisationsform har sin grund i Läroplan för grundskolan 69 (Lgr 69) och Läroplan för grundskolan 80 (Lgr 80). I de båda läroplanerna fanns en politisk och pedagogisk idé där det uppfattades som gynnsamt att elever från olika bakgrunder mötes i både klassrummet och i olika arbetsformer. För att möjliggöra detta krävdes samverkan "…mellan alla dem, som har erfarenhet av och ansvar för eleverna."[1].

Begreppet arbetslag beskrevs däremot inte i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) eller i de efterkommande läroplanerna. Däremot så innebar kommunaliseringen av skolan under 90-talet att beslutsmandat försköts från en övergripande central nivå till de lokala skolenheterna. Även här betonades behovet av samverkan för att alla elever skulle nå utbildningens mål. Övergången från regel till målstyrning tillsammans med behovet av samverkan gjorde alltså att arbetslaget som organisationsform levde kvar trots att det inte längre förskrevs från statligt håll.

Men är arbetslaget den organisationsform som är mest lämplig för att tillgodose samverkan mellan skolans personal och elevernas utveckling mot utbildningens mål? Det är en fråga som inte låter sig besvaras enkelt. Vi behöver först ställa oss frågan vad en grupp eller ett arbetslag är för något och vilken typ av arbetsuppgifter en grupp kan tänkas vara bra till?

En grupp i arbetssammanhang kan definieras som: två eller flera individer som interagerar för att uppnå ett eller flera gemensamma mål på ett sådant sätt att samarbete är nödvändigt för måluppfyllelse.

För att ett arbetslag ska vara en grupp på det sätt som beskrivs ovan behöver arbetslagsmedlemmarna alltså samarbeta för att uppnå gemensamma mål. Här finns alltså ett första steg att reflektera över: tänker vi att de arbetslag vi har ute på skolorna har gemensamma mål och vilka arbetsuppgifter behöver i så fall arbetslaget vara samlat för att genomföra?

Utifrån ovan definition av vad en grupp är kan vi konstatera att själva undervisningen inte är en arbetsuppgift för arbetslagen utan för den enskilde läraren. Däremot kan vi tänka oss att undervisningens planering och utvärdering är något som skulle kunna genomföras i eller till och med tjäna på att genomföras i grupp.

Vidare är en skola beroende av att en hel rad praktiska uppgifter genomförs. Det kan handla om allt från bussbokningar till beställningar av material. Att inventera behov och beställa material skulle kunna vara ytterligare ett exempel på en arbetslagsuppgift.

Ett sista förslag på arbetslagsuppgift skulle kunna vara hanteringen av alla de ytor och praktiska moment som inte är undervisning men som ändå måste genomföras. Det vill säga för skolan allmänna arbetsuppgifter. Rastvärdskap, konflikthantering, slussa eleverna till och från matsalen eller lokaler utanför skolan, luciatåg och påskspel skulle kunna vara några exempel.

Sammanfattningsvis kan vi alltså säga att arbetslagets uppdrag är att planera och utvärdera undervisning, identifiera, delegera och följa upp praktiska uppgifter samt planera för och utvärdera allmänna arbetsuppgifter.

[1] Lgr 69 s.17